Friday, April 3, 2009

Soglleam poros ghott konn?




Soglleam poros ghott konn?

-Jose Salvador Fernandes


‘Soglleam poros ghott konn?’ hea proxnachi zap sodunk hanv khub mhoine niyall kelo. Ani xevttim ek zap mell’lli, punn ti zap kitli sarki vo nixchit asa mhaka khobor na. Torui mhonnlem, vollkhichea thoddeank tori vicharun polleum-ia… vicharunk mhunn poixe kaim poddonant!
“Soglleam poros ghott tem lokhondd.” Eklean sanglem.
“Punn lokhondd legit ‘molt’ korunk zata mure, zalear tem ghott koxem asum ieta?” Hanvem taka oxench mhonnlem. Punn mhojea sangnneak tache thaim zap nasli.
“Bildingam soglleam poros ghott,” anik eklean sanglem.
“Oxem? Zalear Amerikentlim ‘twin towers’ koxim goddie bhitor moddlim? Somzum-ia tim ‘twin towers’ kainch ghalinastana fokot lokhonddachim bandlolim zalear tim moddun vochpachim? Na mum?” Hanvem taka matso ghuspaupacho proyotn kelo.
“Mhonnche, soglleam poros ghott tem lokhondd oxem tum mhonnonk sodta?” Taka vicharlolea proxnacho to mhojea tonddantlean zabab aikopacho khell khellunk laglo.
“Hanvem lokhonddachi dekh dili mhunn lokhondduch ghott oxem hanv mhonnonk sodtam oso tacho orth koso zaum ieta? Are, faleam hanvem tor tuka Ladru poros Pedru huxar asa oxem mhunn sanglem zalear, tacho orth sonvsarant Pedruch soglleam von huxar oso zaina nhoi? Pedru poros-ui anik konn tori huxar asum ieta, oi kai nhoi?” Hanvem taka chintpant anik-ui boroch mukhar vhorun soddlo ani to mhojea tonddak pollet thoinch soddlo.
“Zo rajki monis, ani tantuntlea tantum to soglleam pros unchlea zagear aslear to sodanch ghott,” anik eklean uloita-uloitanch sanglem.
“Mhonnche to sodanch ghott nhoi tor?” Hanvem vicharlem.
“Kiteak mhonnta tum?” Hanv kiteak mhonnta tem somzupacho tannem proyotn korche bodlek mhojech koddlean ‘readymade’ zap gheum-ia mhunn ho proxn korun to mekllo zalo.
“Are baba, ho rajki monis je meren rajki podver asta te meren to tujea mona pormannem ghott, ani to sot’ter na tednam to mozbut oso tacho orth zata.” Hanvem taka zai asloli ‘readymade’ zap dili ani fuddem tachem tondduch bond zalem.
Thoddeach disamni anik ekleak toch proxn vicharlo – “soglleam poros ghott konn?” Zalear tannem sanglem, zo chintpant ghott asa to!
“Mhonnche?” Hache koddlean spoxtt zabab gheum-ia mhonnlem hanvem.
“Zo ‘argument’ korun dusreank sanddunk xokta to heram poros ghott, uprant to dadlo vo bail zaum.” Tannem apleak dista toxem sanglem.
“Zo duddvamni tann asta to sodanch ghott. Taka haloitolo konn asa?” anik eklean sanglem.
“Mhonnche faleam soglleam kodde duddu zale zalear magir sogllech ghott mure?” Hanv.
“Oi! Tednam tum zo proxn vicharta to proxn vicharpachi goroz legit upraschi na!” Apnnem kitem tori ‘sense’ uloilem oxem chintun to aplech bhitor dhadoskayen hanslo.
Ek dis eka padrichi-mhoji bhett zali tednam taka-I vicharlem, “Fadar, soglleam poros ghott konn?” Tednam fadar matso atmik (spiritual) zalo ani uloilo – “zo konn Devache khuxe pormannem hea sonvsarant jiyeun Devachem Raj porgott’ta to hea sonvsarantlo okhondd ani mozbut monis. Kitlem-i varem, modd ani pavs ailo mhunn to halcho-dholcho na.”
Padri ho kherit bhaxen dhormik monis mhonntoch tachea tonddantlean oslim atmik utram utram aikonk ievop hem sobhavik aslem.
“Are atam soglleam poros ghott mhonnlolem kainch uronk na….. pollena tum, pul, sorkar, ‘sensex’ ani her dhonde disandis nhoi zalear thoddea mhoineamni legit koxe konsllot vetat te?” Anik eklean sanglem. Hanvem taka porot kainch vicharunk.
“Dadleak sor zaupa itlo hea sonvsarant anik konn asa?” Konn eklean mhaka proxnachea rupan zap dili.
Hanvem mhonnlem, “oi!”
Mhoji hi zap aikun aplea mukhamollavelean tannem ojap ugtailem, ani matxea vellan hansot vicharlem, “konn?”
“Ostori!” Hanvem ‘casually’ sanglem.
“Ostori?” Oxem mhonnon tannem dolle motte kele ani mhaka lojek ghalolea porim apunn hans, hans khub hanslo. Ani magir mhonnonk laglo, “are, ostori mhunn sonvsarant soglleam poros ghott asum ieta re?”
“Oi!”
“Tor koxi?” Apunn dadlo, ani apnna sarkea dadlea xivai ostori ghott asunk zaich naslolea vori tannem vicharlem.
“Tum kednam Gõychea bosimni bhonvla?” Hanv.
“Oi?”
“Ek chikar bhorlole bosint jednam dadle-ostoreo ubeo astat, tednam ti bos ‘turn’-acher pavtoch bosintleo apunn aplea fuddlean vo fattlean aslolea dadleacher apunn poddchi nhoi mhunn apnnak khub samballun gheta. Punn tum mozbut somzotolo dadlo, chodd-ui chikar naslole bosint ani bos ‘turn’-acher add zainastana porian aple bazuk boslole, vo fuddlean-fattlean ube aslole ostorecher aplea angantli sokotuch jirun gelolea vori poddta… Mhonnche, bosint ostoreo apunn dusrea dadleacher poddcheo nhoi mhunn apnnak samballun ghetat toxe dadle apnnak samballun gheunk unne poddtat. Mhonnche ghott konn zalo? Ostorich mum?”
Hi mhoji zap aikun taka-i apunn ostorich zaloli zalear borem zatolem aslem oxem dislem zalear mhaka khobor na, punn hanvem toxem sangtoch to ostoream porinch lozlo ani aplea apnnakuch hansunk laglo.

13/03/2009

No comments:

About Me

My photo
Goa/India, Hawalli/Kuwait, Kuwait
A big e-welcome to you. Tumcam Maie-mogacho ieukar. Enjoy Life - This is not a rehearsal! Konkani uloi, boroi, vach ani samball - sodankal. Hich Goenchi osmitai ani amchem khalxelponn. Goenchi amchi Konkani bhas! Ekvottachem saddon Goenkaranchem. This is Gaspar Almeida from Parra, Bardez, Goa, based in Kuwait and am connected with the www.goa-world.com website created by Ulysses Menezes, and as Moderator of the famous first of its kind Gulf-Goans e-Newsletter (since 1994) and The Goan Forum and several Goan and Indian associations and forums and e-forums in Goa, India, Kuwait, The Middle East and worldwide.