Saturday, March 27, 2010

Gõychem dom’ naslolem rajkaronn!

SON'VARACHIM SUNGTTAM:
Gõychem dom’ naslolem rajkaronn!

-Jose Salvador Fernandes



"Fuddlea satolleant Gõyant rajki mollar anik kosleo-i ghodda-moddi zaum yetat, punn sorkar poddcho na ani tea ghoda-moddincho ekdancho xevott zauncho na hem mat khorem dista!" oxea utramni fattlea satolleant hanvem mhojem borovp sompoilelem.
Ani zalem-i toxench. Sorkar sodrer urloch!

Gõyant sodrer aslolo sorkar uddounk fuddem sorle khore, punn tanche te yeuzonnek dom' naslo. Tanche yeuzonnent porjechem boreponn naslem. Fokot tanchem boreponn aslem. Mhunnon tannim ekdancho sorkarak dilolo tenko rokddoch kaddunk na. To kaddche poilim tannim tenko kaddta, sorkar uddoita mhunn khub boball kelo. Khorench tor monant aslem zalear itlo bobbal kiteak kelo to somzonam. Boball korpak kelo, punn uddoilo na, thoinch tanche 'credibility'-n mar khalo. Rajkaronnant oxench. Rajkornni kitem-i korche adim don pavtti chintina.

Gõyant fattlea satolleant sorkar uddounk fuddem sorlele te lokache protinidhink khorem mhonnlear sorkar uddounk koslich buniyad nasli. Dekun 'budget session'-a vellar oxe kortele, toxe kortele ani sorkar uddoitele mhunn te varear boballtale.Khorem mhonnlear, aplo svarth sadounche khatir ti 'blackmail' korpachi ttrik asli. Punn ti tanchi ttrik khuinche khuim xelleli. Somzum-ia, tannim sorkar uddoilolo, zalear tacho mar Gõychea 'budget'-ak bostolo aslo. Udorgotiche nodrentlean Gõyak khuim tori mar bostolo aslo. Tachoporinnam' her-ui gozalincher bostolo aslo. Dispott'tto vevhar opangull zaupacho. Tednam he, lokan vinchun kaddlele protinidhi aplea motadrnk ani Gõyche porjek kitem zap ditele asle? Koxe ritin pottoitele asle?

Gõyche amdar-montri, rajkaronn mhonnlear hata bottancher khellpacho ani khelloupacho khell mhunn somzotat. Kiteak, je hetun te nivddun aileat tea tanchea hetunt Gõychem boreponn na. Porjechem boreponn na. Konnachench boreponn na. Te fokot aplea faidea khatir vinchnnuko loddoitat, apleach faidea khatir nivddun yetat, apleach faidea khatir nivddun yetoch ap-svarthan panvlam fuddem ghaltat ani apleach khatir jiyetat.


(c) www.goa-world.com
Son'var, 27 Mars 2010


Goa Budget 2010 Highlights:
http://digitalgoa.com/ca_disp.php?id=938

Still the G-7 makes noise.... on Saturday
http://www.navhindtimes.in/news/g7-gives-two-days-ultimatum-digambar

Saturday, March 20, 2010

Gõychem dom’ naslolem rajkaronn!


Gõychem dom’ naslolem rajkaronn!

-Jose Salvador Fernandes


Sod’deak Gõyant rajki mollar khodoll suru zala. Ho khodoll motdaranchea boreponna vo faidea khatir nhoi mhunn, aplea angar yetelea mottorachi legit beporva korinastana konn-ui tondd foddun sangtolo. Toxem polleunk gelear, vinchnnuke uprant Gõyant aiz meren khuincheach motdarsonghanchea amdaran vo montrean motdaranchea faidea khatir xembor sodd, pon’nas tok’ke legit khodoll ghalunk na. Zalear atam tori kiteak ghaltele? Mhonnche, dusrea utramni ho khodoll tannim ghala to apleach faideak, apleach boreponna khatir asa oso tacho orth. Punn hantunt-ui koslench noveponn na; kiteak kai mhonnlear, aiz sogott zann rajkoronneanchea mollak faideachinch oklam laun polletat.

Asleleak khuim sodanch axea chodd. Tich got amchea rajkornneanchi. Rajkoronnant tankam zago melltoch, tanchi axea apo-ap vaddot veta. Hi apli vaddti axea puri korche khatir te raticho dis ani disachi rat korun vavurtat. Punn tanche axek xim’-mer asona. Gõyant, rajki mollar sod’deak G-7 zomo toyar kela tachi got hich. Gõyche ani motdaranche udorgoti khatir zo aplo vell tannim folladik ritin vaprunk zai aslo to te aplea faidea khatir vaportat. Gõychea sot’ter aslolea sorkarachim sutram aplea hatant asa mhunn te somzotat ani te porim te aplim horddim fuddem ghalun bhonvtat. Vinchnnukam vellar aplem horddem bhitor ghalun motdaranchea paimaxim apunn koxe motanchi bhik magunk bhonvtat hi gozal te visrunuch vetat.

Gõyant sod’deak zo rajki mollar khodoll G-7-an suru kela te vixim vichar korit zalear, khuinche-i poristhitint sorkar sot’ter urtelem koxem dista. G-7 tor sorkaracho tenko kaddit zalear, ek tor Vidhan Sobha borkhast zaum yeta, na zalear G-7-achean virodhi pokxacho tenko gheun raj choloum yeta. Punn G-7 pongddant asat tankam tenko diun aplem kaim sadchem na hem virodhi pokxak-ui bori khobor asa. Dekun, ghov-baileche zhogddeant apunn kiteak poddchem, oxem chintun ani uloun Gõyant BJP aplea zagear thondd asa. Toxem polleunk gelear, tea G-7-antle vangddi BJP-chea mona faskent bosona.

G-7 zorui sot’ter aslolea sorkarak dhomki diun bhiyeunk sodta, torui tancheach kallzant tanchea kortubanchi bhirant tankam sotaita. Tantuntle thodde khuxi nastana-i, tea zomeache vangddi asat. Tannim oxem-toxem kitem-i kelem zalear, tem tankanch mharog poddum yeta mhunn G-7 zomeak bori khobor asa. Dekun, Montri Churchill Alemao jitle ugteponnim ani atm-visvasan uloita titlea atm-visvasan te kainch ulounk vochonant. Apunn jem kitem kortat taka koslich buniyad na mhunn te zannant. Itlench nhoi, tor apnnem jem kitem choloilam taka bhailea anik konnachoch tenko na mhunn tankam bes-bori khobor asa.

G-7 sot’ter aslolea sorkarak dhomki dita tachem Mukhel Montri Digambar Kamatak-ui vhoddlemxem poddun vochunk na koxem dista. Kiteak, Gõychim sutram tachea hatant konnem-i ghaleant zalear tim ‘High Command’-an. Zalear tannem kiteak husko kaddpcho? Sogllem ‘High Command’ polleun ghetolo mhonnit to hat kovllun bosla.

Montri Churchill Alemao G-7-ak sabar torechim avhanam korta. “Tumi sorkaracho tenko kaddlo zalear-ui Kongres sorkar sot’ter urtolo”; NCP-k tor kalliz asa zalear tannim amdarponnacho rajinamo diun porot ek legit zago nivddun yeun dakounchem”; “ Kongres pokx khuinchea-i vellar ‘mid term’ vinchnnukank toyar asa” oxem Montri Alemao Kongresichem tondd apunn zaun uloita. Kiteak kai? Taka khorench sorkar poddun novean vinchnnuko zaleleo zai? Toxem zalear tachem Mukhel Montri zaupachem sopon follak yetelem mhunn to yeujita kai? Na zalear to kiteak itlo boballta? Adav nastana konn xidi foddina!

Fuddea satolleant Gõyant rajki mollar anik kosleo-i ghodda-moddi zaum yetat, punn sorkar poddcho na ani tea ghoda-moddincho ekdancho xevott zauncho na hem mat khorem dista!



www.goa-world.com
20/03/2010
[c] all rights reserved.

Friday, March 12, 2010

‘Anti-virus’-uch ‘Virus’ Gheun Yeta Tednam…

SON’VARACHIM SUNGTTAM:
‘Anti-virus’-uch ‘Virus’ Gheun Yeta Tednam…
-Jose Salvador Fernandes


Konknnicho ek dobazo. Tea dobajeak mhaka to mell’llo. Konknnintlean tannem thoddem bhou borovp kelam. Konknni mollaveleo heo-teo gozali uloitana tannem mhaka okosmat mhonnlem –

“Hanv tuka fattim melluk yeupachom aslom.”
Khubxea zannanchi “dekilem moddem, yeilem roddnnem” chal mhaka khobor asa mhunn, hanv hanslom ani ogich ravlom.

“Hansta kitem? Fokannam korinam hanv. Tuka mellunk yeupa fattlem karonn kitem tem zanna tum?” Tannem nettan vicharlem.

“Tunvem sangonastana mhaka koxem kolltelem?” Hanvem tachea proxnak proxnacheach rupan zap dili.

“Hanv ek Romi Konknni masik kaddunk yeujitam,” apunn khub kitem mottem korunk fuddem sorta oxem aplea jivak somzun to motteponnan uloilo.

“Tacho fattlo hetu kitem?” Hanvem tachem chintop zannun ghevpacho proyotn kelo.

“Hetu itloch - Konknnint bhor ghalop.” Tannem horddem matxe fuloun sanglem.

“Oi? Konknnint bhor ghalop ani magir kitem korop?” Hanv.

“Anik kitem korpachem? Kainch na. Voilean Konknnichea itihasant ek masik asa mhunn nond zateli.” Tannem odikuch obhimanan sanglem.

“Toxim, Konknnichea itihasant kitlimxinch masikam-potram zolmak yeun kalla adinch morun geleant….”
“………….”

Gozal fuddem vhorche khatir tache kodde zap nasli. Punn thoddea vellan to uloilo –
“Toxem hem masik bond poddunk diupachem na am…. Cholounk samkem sompem re tem…. Dor mhoineak sorkarche don ‘full page coloured advertisements’ mell’llear puro, anik kitem zai? Zai fokot mhaka tuzo adar zai, editing korpak.”

Monant mhonnlem, dusreache ran’nicher adon dovrun ho aplem xit randunk sodta!
Aiz Konknnint, amche kodde eka poros odik masikam asat. Hantuntlim kaim masikam kallachi goroz mhunn suru zalim. Halinchim thoddim masikam Konknnint nove borovpi utpon’n korpache nodrentlean chalu zalim. Thoddim fokot Konknnint bhor ghalpache nodrentlean zolma aileant. Punn hem sogllem kortana, him masikam Konknni potrokaritent goroz asleli mhotvachi bhor ghalunk visorleant hem dolle dhampun konn-ui sangtolo. Aichea Konknni masikam-nemalleancher gombhirtayen vichar korunk boslear, tantum potrokarita fuloupi gunn sodun-ui mellonant. Dekunuch, hea masikamni potrokaritecho mukhel zago choddan-chodd soroll lekh, kovita, kotha, ek-anki nattkulim, bhurgeam-kannyo hea sahit’yache prokaramni bhouch promannan ghetlolo dista. Tantuntlea tantum, thoddea masikancher Konknni songit ani kantaram mhunn uzvaddaitat! Dekunuch, aiz Konknni masik kaddop mhonnlear lekh, kovita, kotha, ek-anki nattkulim, bhurgeam-kannyo itlench uzvaddavop oxem khubxea zannank dista. Voir ul’lekh kel’le sahit’yache he prokar konn-ui sompeponnim boroun dhaddta oxem khubxea zannank dista, ani ratiam modem konn-ui Konknni masik uzvaddaunk toyar zatat, uzvaddaitat-ui ani xevttim apunn hanspacho mal thartat.

Konknni masikanchea thoddea sompadpeank ani sompadpi monddollak potrokaritechi il’li-i zannvay asona. Dekun oslea sompadpeanchea sompadpiponna khal choltelea masikancher hachim-tachim kutam, vankddeponnam kaddpi borovpam, apunnuch sarko asa mhunn hott’tt dhorpi lekh, boro vavr korteleancher borovpantlean xenn marop, konnacho rag kaddunk masikacho goir-vapor korop hem sogllem polleunk mellta. Hea soglleantlean, oslea masikanchea sompadpeank Konknni potrokaritechi ‘A’ ani ‘Z’ legit khobor na mhunn thavem korta. Itlench nhoi, “Konknni bhaxechi udorgot korunk (khuinchea mollachi udorgot kounk sodtat ti tankanch khobor na ti veglli gozal) hanv masik choloitam” mhunn sangpi thoddea sompadpeanchim masikam legit khubxe pavtti Konknnicheruch vikh onkhun ani buniyad-ghottsann naslelim borovpam uzvaddaun Konknni lokanchea monant duspott kortat tem polletoch, ‘anti-virus software’ toyar korpi komponeo aplo fuddem dusro toyar kortolo ‘anti-virus software’ khoponk zai mhunn poilea ‘software’-ant ‘virus’ ghalun vikpachim naddingponnam kortat te gozalicho mhaka ugddas yeta.

Konknni bhaxek hozar vorsancho mol-mhotvacho itihas asa. Eka kallar, amchea mhalgoddeank Konknni potrokaritechi nadd bori somzololi dekunuch tannim fattlea kallant Konknni potrokarita borech unchle tenkxer pavoileli. Dekun, azun-ui tea Konknni sompadpeanchi ani tanchea potram-masikancho lok tust-tokhnnayecho ugddas korta. Tanche koddchean sfurthi gheun aiche Konknni potrokariten anik-ui unchli tenkxi ganttunk zai asli. Punn potrokaritechi matui zannvay naslele thodde potrokaritechea nanvan ani rupan vegllench kitem tea masikamni uzvaddaitat dekun, aiz legit Konknni potrokarita babot urlea. Ti fulunk na. Ti prouddtayek pavunk na. Mhalgoddeamni ganttun dilele Konknni potrokaritechi tengxi, aichea thoddea ek-torfi (one-sided), sompadpiponnachi tank naslelea ani nanvam purtea Konknni sompadpeank ti sodun-ui mellunk na hem sobhavik asa.

Khori potrokarita, aili fur, mumrant pur vo kaddli jib laili talleak oxi nhoi mhunn tea sompadpeank konn xikoitolo?


(c) Jose Salvador Fernandes
www.goa-world.com

13/03/2010

Friday, March 5, 2010

Bhurgeank Konn Somzotolo ?

SON’VARACHIM SUNGTTAM: Bhurgeank Konn Somzotolo?

-Jose Salvador Fernandes


Fattlea satolleantli khobor. Ixttinnichea potik obsoeg zal’lo mhunn, sanje vellar tanger khobrek gel’lom. Oso tanche kodde uloitam-uloitam tancho, bara vorsam pirayecho put thoimsor ailo. Hatantlim pustokam konnxak ubem aslelea mezar beporvayen uddoilim, ani mhaka hello mhonnlem.

“Kitem re baba? Khuim bhonvta?”

“Tuition-ak gel’lom”. Roger-an sanglem

“Atam porikxa lagim pavleat, boro korun xik.” Hanvem soglleam porim lhanank budh ditat toxi dili. Punn tachea tonddar matxe kallim kupam aslim. Monant mhonnlem, porikxechem tenxen ba zaum-ie. Titlean, mhoje ixttinn aslele tache avoyn mhonnlem, “to khuim xikta? Xiklolo zalear taka ami tuition-ak dhaddpachim?”

“Mhaka xikpachi khuxi na mhunn tuka ani papak hanvem kitle pavtti sanglam!” Rogerachea mukhamollavelim kupam odikuch kallim zait gelim.

“Magir, xikonastana kitem korunk sodta tor tum?” Avoyn putak vicharlem.

“Mhaka decoration korpak borem dista. Hanv decorator zatolom mhunn tuka kitle pavtti sanglam.” Roger uloilo.

“Decoration-amni amchim pottam bhorelim nant. Tum bore bhaxen xik ami borea kamak lagun borem zoddun fuddar kor.” Avoy putache khuxecher chodd bhor dinastana uloun meklli zali.

“Matxim ogi ravtat polleum-ia. Boro nasleleak matxe suseg diyat,” thoinch khattir add poddun aslolo Rogeracho bapui uloilo.

“Tunch matxe tachea gineanar uzvadd ghal,” mhoje ixttinnin mhojea tonddak pollet mhaka sanglem.

Hanvem tondd hanstem kelem ani ogich ravlom. Tache fattlean karonn-ui aslem.
Ghora vochpa khatir mhoji motorsaikol fuddem vetali toxi mhojea chintnanchi-i motorsaikol fuddem dhanvtali.

Avoi-bapaik aplim bhurgim xikchim, khub xikchim oxem mona-kallzantlean dista. Bhurgeank zata titlem xikounk tim kitle-i tyag-ui korunk raji astat. Punn soglleach bhurgeank xikpachem mon nasta. Gineanan vaddonk na vo fuddaracho husko na mhonnon nhoi. Punn tankam aple gunn-kolent-ui fuddar korpacho asta. Xiklear jitlem zoddunk zaunchem na, tache poros-ui khub kitem aplea avddichea gunnantlean zoddpachi tanchi bhou khuxi asta. Zoddpa vangdda tantuntlean somadan-ui bhogpachi tankam avodd asta. Kiteak khub pavtti monis khub unchle nokrechi opekxa korun xikta, tea podar khub zodd mellta mhunn anvddo ghonttun. Punn ti zodd taka kitli pasun somadan diunk xokta ti khobor na. Fokot zoddint somadan bhogta to monis jivitant kainch korunk pavona oxem mhojem mot.

Aiz iskolamni jem xikop ditat tem xikpeank tanchea fuddara khatir kitlea upyogachem tacher gombhirtayen vichar zaupachi goroz asa. Kiteak thodde jivitant kosloch hetu nastana boll kortat mhunn xiktat, khubxim zannam khub vhoddle hetu gheun xiktat punn tim xevttim hetu zoddunk pavonant, anik upay nasun tim kednach vichar korunk naslele nokre fattlean dhanvtat.

Khubxe pavtti monis xikpa poros aplea avddichea gunnantlean aplo fuddar ghoddounk
kitle-i kantte-khuntte maddoun fuddem vochonk raji asta. Osleank avoy-bapaichem khorem ut’tejon mellunk zai. Avoy-bapai aplea bhurgeachea fuddarachim sopnam fokot varear sopneunche bodlek bhurgeam thaim uloun tanchem mon zannun gheun, tancheo khuxeo, avddi-gunn zannun gheun ghevop khub khub gorjechem.
Tednam tankam bhurgeanchea monancho thav gheunk, avddi-gunnam vangddo xikxonnachem-i mhotv sangunk ami tankam zanniv korunk khub sompem zatelem.


(c) Jose Salvador Fernandes
www.goa-world.com

Son'var, 6vi Mars 2010

About Me

My photo
Goa/India, Hawalli/Kuwait, Kuwait
A big e-welcome to you. Tumcam Maie-mogacho ieukar. Enjoy Life - This is not a rehearsal! Konkani uloi, boroi, vach ani samball - sodankal. Hich Goenchi osmitai ani amchem khalxelponn. Goenchi amchi Konkani bhas! Ekvottachem saddon Goenkaranchem. This is Gaspar Almeida from Parra, Bardez, Goa, based in Kuwait and am connected with the www.goa-world.com website created by Ulysses Menezes, and as Moderator of the famous first of its kind Gulf-Goans e-Newsletter (since 1994) and The Goan Forum and several Goan and Indian associations and forums and e-forums in Goa, India, Kuwait, The Middle East and worldwide.