Sunday, December 9, 2012

Gõy Sonvskrutik ani Somajik Kendrantlean Sonvskrutayechi Zhôr Vhanvot?





Masters of camouflage!


SON’VARACHIM SUNGTTAM:
Gõy Sonvskrutik ani Somajik Kendrantlean
Sonvskrutayechi Zhôr Vhanvot?


-Jose Salvador Fernandes

 
Bhas hem sonvskrutayechem protik he vixim konnakuch dubav nam. Sonvskrutayentlean bhas fuddem sorta, tigun urta. Gõyant sonvskrutayentlean bhas fuddem kaddpacho, ti rakhpacho  ani tigoun dovorpacho vavr khuinche-i sonvsthen eksarko kela zalear, to bhou purvilea Gõy Sonvskrutik ani Somajik Kendran kela mhonnunk zai.
16 Janer, 1969 vorsa Gõy Sonvskrutik ani Somajik Kendran zolm’ ghetlo. Hea Kendran fattlim 40 odik vorsam, kosloch faido sodinastanam, sabar bhasamni Konknnichi seva kelea. Hea Kendra khal 1969 vorsa sabar voxoyamvelim Konknnintlean pustokam uzvadda ailim, Konknni sonvskrutayecho ani somazacho vistar zaunche khatir he Sonvsthe khal Gõychea Kovincho Zomo, Gõychea Borovpiancho Zomo ani Dramatik Zomo toyar zalo. Tea bhair hea Kendrantlean Gõyam bhailea lokak Ponnje xarant Konknni xikovpacho-i vavr hache adim zalolo asa. Hea Kendrachea Dramatik Zomeantlean Fottkiri Savlli, Kirmidoracho Rosto, Dukan, Jesjudas oxe tiatr machier ailole asat. 1969 vorsa thaun eksarkim chear vorsam hea Kendrantlean Gõychea Lok-gitancheo, Nachacheo, Kantarancheo, Khell Tiatr Utsovacheo karyavolleo ghoddoun haddleo.    

Hea Zomeanchea hetuk visvaxi ravun, kolechea, vijneanachea ani Konknni borovpachea mollar nanv zoddlolea vhodd manestanchea nanvan, hem Kendr 1969 vorsa thaun dor vorsa 'Eminent Goans Day' ghoddoun haddta to ami polletanv. Kal meren Gõy Sonvskrutik ani Somajik Kendran ghoddoun haddlolo 46vo Manddeancho Utsov 1965 vorsa Ponnjechea Clube Nacional-an suru kelolo. 1974 vorsa thaun Gõy Sonvskrutik ani Somajik Kendran ho Utsov ghoddoun haddta, ani tantum Gõyche khubxe zome bhag ghetanam ami polletanv.  Oso ho Manddeancho utsov ghoddoun haddun, hem Kendr Gõyant bhovuch purvili manddeanchi sonvskrutay ani girestkay samball’lit fuddem sorlem. Hea itihasa khatir Kendrak porbim favo!

Az 44 vorsancho itihas aslolea Gõy Sonvskrutik ani Somajik Kendrachea vavracher niyall korunk bostam tednam, hem itihasik Kendr vorsantlean donuch pavtt zagem zalolem dista. Poilem, 'Eminent Goans Day' karyavoll ghoddoun haddta tednam, ani dusrem Manddeam Utsova vellar. Hea don karyavollim uprant hem Kendr hat kovllun boslolem dista.
Gõy Sonvskrutik ani Somajik Kendrachea nanva promannem, hea mhotvachea Kendrachea bavttea khal Gõyche sonvskrutayechea karyavollink az meren oto yeunk favo aslo, punn to ailolo disonam. Fuddle pillge khatir hea Kendrantlean Gõyche sonvskrutayechea sogllea prokarancho sôd-vavr, ‘documentation’, ani tea som’bondinche her prokolp toyar zalole disonant. Ganvam-ganvamni sonvskrutay ani tiche veg-veglle prokar rakhun-samballun dovrunk dor mhoineak nhoi zalear, don vo tin mhoineak ek pavtt tori sonvskrutayecheo karyavolli zaunk favo asleo. Gõychea Lok-gitancher, Nachancher, Manddeancher, adi. gozalincher akademik bhasabhas, karyaxallo, adi. ghoddoun haddun tea-tea prokaranchi kholayen vollok gheunk, ani tantuntlean to-to prokar avoddtoleanche umedik anik-ui fulam fulounchi goroz asli. Punn he vixim kaddiecho-i vavr zalolo disun yenam.

Vorsantlean ek pavtt Manddeancho Utsov ghoddoun haddlo mhonn Gõychi sonvskrutay tigun urchi nam. Vorsantlean ek pavtt ‘Eminent Goans Day’ karyavoll ghoddoun haddli mhonn taka vhoddlo-so orth nam. Dekun, Gõy Sonvskrutik ani Somajik Kendran, Gõyche sonvskrutayeche nodrentlean, vorsavollichea  hea don gozalim poltoddi vochun vichar korchi ani vavurchi nibel goroz asa. Hea rajyache sonvskrutayechim pallam-mullam sabar angamni mozbut-okhondd korunk zata title vegim hea itihasik Kendran pavlam ubarchi goroz asa.  
Gõy Sonvskrutik ani Somajik Kendr tor voir ul’lekh kelolo vavr hatant ghetolo zalear, hea Kendrant Gõyche sonvskrutayecho mog ani avodd aslolea fuddariancho ani vangddiancho aspav asop gorjechem asa. Fuddarache nodrentlean amchi sonvskrutay samballunk ani tigoun dovrunk kosle-kosle upay sôdun kaddum yetat ani te koxe-kat ritin chalik laun, girest, orthabhorit ani mol-mhotvache sonvskrutayechem bhanddar sôd-vavrachea, pustokanchea, ‘CD-VCD’-inchea rupan koxem ekttaun dovrunk zata, ontor’raxttrik mollar porian Gõyche sonvskrutayechem prodorxon korcho vichar aplea monant khelloun to koso chalik laum yeta oxe nodrentlean vichar korpi fuddari Gõy Sonvskrutik ani Somajik Kendrachea mhotvachea kodelancher vo somiticher asunk favo. Fokot nanvam khatir itlo-titlo kall hem-tem pod samballtat tacho Gõyche sonvskrutayek, nhoi mhonn tea Kendrak kosloch faido zauncho nam. Ani az meren tacho khuinchech nodren to zaunk-ui nam.

Gõy Sonvskrutik ani Somajik Kendrak ek itihas asa. Hea Kendrak ek kherit hetu asa. Hea itihasachi nond gheun, ani aplea hetucher nodor thiraun, hea Kendran atanch nidantlean ani aplea brom’antlean zagem zavop hi kallachi goroz asa. Nam zalear, fuddlea dha vorsam modem hea Kendrak orth aschonam, an tacho konnak forok-ui poddchonam.


Sonvar, December 8, 2012
 Re-Released Hortencio's 10th Album of 1982 - Avoicho MogGOA HERITAGE FEST 2012
PHOTOGRAPHY CONTEST
Theme - "TRADITIONAL OCCUPATIONS OF GOA"

PRIZES: 1st: Rs. 15,000/-, 2nd: Rs. 10,000/-, 3rd: Rs. 7,000/- + other great prizes

RULES AND REGULATIONS:
1. The competition is open to all and there is no entry fee. 
2. Any type of camera may be used. Entrants are allowed to submit a maximum of 10 photographs. 
3. Photographs have to be submitted on a CD/DVD in JPG format. The name, address & contact no., of the participant must be written on the CD/DVD. 
4. Photographs have to be in Color ONLY, without any watermark or date on it. Minor editing allowed. 
5. Entries must be the work of the participating photographer. The organisers cannot be held responsible for copyright violation, malpractice, misrepresentation made by any of the entrant/s to this contest. 
6. Entries will be judged on the basis of interpreting and expressing the theme, along with the technical and aesthetic quality of the photograph. The decision of the judges appointed by the organisers shall be final and no correspondence will be permitted in this regard. 
7. Last date for submission of entries is 11th December 2012. 
8. Results will be announced on the 14th December at the Goa Heritage Fest 2012.

DOWNLOAD ENTRY FORM FROM: www.goanshutterbugs.com


Entries can be submitted at:
MARGAO: CLICK Photography School, Near Canara / HDFC Bank, Aquem, ph: 9822151419
PANJIM: O MY GOA Store, Shop no 7, Block 2, Dukle Heaven, nxt to Yamaha Shwroom, St Inez,
MAPUSA: Hardware Basic, Behind Mapusa Church


Contest supported by: 
Goan Shutterbugs & CLICK Photography SchoolHey fans! Give this photo, a caption drenched in creativity and win an exciting prize from LuLu Hypermarket !

Friday, November 30, 2012

Ek Gozal… Vellachi ani…



Photo


Son’varachim Sungttam:
      Ek Gozal… Vellachi ani…
                                              -Jose Salvador Fernandes

 
Tea son’vara osoch vellant vell kaddun ‘Son’varachim Sungttam’ borounk boslolom. Tea vellar mhoje chintpache ani borovpache vatter konnuch addkhollicho fator zaun ubo ravcho nam hachi-i hanvem khatri korun ghetloli… punn ti mhoji khatri chukichi asli. To darar ubo zalo, ani monant xiztalem tem borounchem thoinch urlem. Vicharlem –

“Kitem zalem?”

“Matso ulounk ailolom…”

“Kitem tem?”

“Tuka vell asa?”

“Vell nastananch tuka ‘kitem tem’ mhonn vicharlem hanvem?”

 “Borounk boslolo kai kitem?”

“Boslolom…. Punn survat korchea vellar tum ailoi.”

“Toxem zalear vetam, uprant yetam.”

‘Upkartalem, punn uprant hanv nam zalear?”

“Tem-ui sarkem.”

“Tum ulounk ailoloi hench tem?”

Nam… nam… dusrem kitem…”

“Dusrem kivam tisrem…. Ekdanchem suru kor nhoi?”

“Fuddlea vorsa Kala Academy-n Tiatrachi spordha don bhagamni gheunk chintlam khoim.”

“Mhonnche?

“ ‘A’ ani ‘B’ zomeamni.”

“Tacho orth kitem?”

“Mhonnche zankam inamam melltat, tancho zago ‘A’ zomeant… ani zankam inamam mellonant tankam ‘B” zomeant.”

“Hache fattlo hetu kitem?”

“Tiatracho dorzo vaddounk oxem mhonntat.”
“Zalear atam tuji oddchonn kitem?”
“Mhoji oddchonn itlich – hanv dor vorsa he Tiatr Spordhent bhag ghetanch…. Hi tuka ani soglleank khobor asa… hanv Mhapxemkar. Mhaka faleam ‘B’ zomeant tor ghalo zalear, hanv mat tiatr spordhent bhag gheunchonam.”

“Mhapxem, ‘B’ zomo hea gozalincho tiatr spordhent bhag ghenam te gozali kodde koslo som’bond asa?

“Asa. ‘B’ zomeant aslolea tiatranchi spordha Moddganv kortole khoim te.”

“Zalear tantum kitem vankddem asa?”

“ ‘Competition’-achea tiatrank Ponnje zata titlo lok Moddganvam zainam nhoi?”

“Tum tiatr ‘competition’-a khatir korta kai loka khatir korta?”

“Loka khatir nhoi?”

“Loka khatir korta zalear tiatr ‘competition’-antuch bhag gheun kiteak dakoun zai tor? Tantum bhag ghenastanam-i dakoum yeta nhoi?”

“Tuka somzunchem nam tem…”

“Khoim tori gozali tuka sarkeo somzunk nant mhonn tujea ulovpantlean thavem zata… Dusri gozal, Moddganvam tiatrachi spordha zata mhonn tum bhag ghenastanam ravlear, ti spordha kitem zainastanam urtoli?”

“Kednam-kednam he tiatr spordhek orthuch nam koso dista?”

“Karonn?”

“Xevttim vochun, zai asloleank inamanch mellonant.”

“Spordhentlim inamam ‘zai asloleam’ khatir asat vo favo tankam astat?”

“Tench tem… borea-borea tiatranche tonddantle inam’ vetat.”

“Takach spordha mhonntat nhoi?”


“Bore tiatr kuxin dovrun faltur tiatrank inamam? Fattle khepek zannam dusrem inam’ mhaka mellunk zai aslem. Mellunk nam. Boro aslo mhozo tiatr.”

“Baba, spordhek yetolea dor ekleak aploch tiatr soglleam poros boro asa oxem dista ani to toxem mhonnta-i. Ani oxea zalem mhonntoch, magir thoimsor ‘competition’-acho ‘spirit’ disonam. Ani thoinch sogllem chukta.”

“Tum mhonnta toxem nhoi tem. Tum kitem mhonntai thoinch tem chukta. Kiteak, tunvem tea ‘competition’-ant kednanch bhag gheunk nam, ani tuka tem somzonam.”

“Torui tum mhojexim mhaka gozali somzotatuch mhonn ailoloi nhoi? Atam kitem zalem?”

“Mhoje sarke je tiatr boroytat tech heo gozali bes-boreo somzunk xoktat hem mhaka atam thavem zalem.”

“Dekik sangchem zalear, tujea motan je konn machier ravun kantaram gaytat tankanch kantarancheo gozali somzotat… te kantaram gaytanam ‘off tune’ gele zalear tiatrak hajir zalolea konnakuch tem unneponn kollonam oxem zalem nhoi?”

“Fattlea tiatr ‘competition’-avelean tum mhaka ‘hint’ martai?

“Hea ‘hint’-a xivai tuka itlo vell anik-ui ‘hint’ marleat te tum somzunk nam-i?”

“Anik kosle ‘hint’?

“Hanvem te tuka kitle-i somzaylear tuka te somzunche nant… Dekun, svota tunch tem chint ani polle… te mhonnosor hanv….”

Nam mhaka-i vell nam… hanv-ui….”

Mhozo vell kaddun haka vell dilolo, ani atam ho…
 
Boroinar, jose salvador fernandes' hankam sompork korunk email


konknno at gmail dot com

 
Sonvar, Tarik: 1/12/2012
[30/12/2012: Kepem Motdarsonghacho Amdar Chandrakant Babu Kavlekarak DKA-cho sekretar Jose Salvador Fernandes-an (Fotvar uzvean disti podta] ani tizorer Walter Menezesan Konknniche Romi lipientlim pustokam bhettoylim ek kherit KONKANI PUSTOKANCHEM PRODORXON, KEPEM, GOA]
 
 
AITARACHEO KATKUTLEO

Saturday, October 6, 2012

Koramoticho ‘Konkanverter’!



SON’VARACHIM SUNGTTAM:
Koramoticho ‘Konkanverter’!

-Jose Salvador Fernandes

 

Kalla promannem mathear kurponnem mhonntat toxem, Mongllurchea Vixv Konknni Kendran Agostache 11ver,  Konkanverter zolmak ghalo. Konknni bhaxechea itihasant bhouch mhotvachi hi gozal. 

Konkanverter hem ‘online’ tontrnean, zaka lagon Konknni bhas tichea panch-ui lipiamni – Romi, Devnagori, Kon’nodd, Molialom’ ani Perso-Arabik (hi lipi azun-ui Konkanverter-ant ghalchi asa) - atam lipeontor korun, zonn ekleak aple avddiche lipientlean Konknni vachunk sompem zatolem. Konknni bhaxechea itihasant hi ek itihasik gozal tharta. Tontrnean hem udorgotichem hatiyar asta. Ani hem tontrnean vaprunuch Vixv Konknni Kendran Konkanverter-a udexim Konknnicheo panch lipi eke machier haddleat.
Konkanverter-ak lagon,Konknnichea mollar atam khubxeo gozali zavpachi xoketay asa.

Konknni mollar aple lipi xivay dusrea lipiamni koslem-kat borovop chol’lam hem atam kollun yevnk Konkanverter-an vatt ugti kelea. Dusrea utramni, Konkanverter-a udexim Konknnintlem yer lipiantlem sahitya zaka konnak aple avddiche lipientlean vachunk zai, taka tem aplea mukhar aslolea glasantlem udok piyevpa itle sompeponnim vachunk melltolem. Ani hacho porinnam’ mhonn, Konknnichea veg-vegllea lipiantlea vachpiank te-te lipiechea sahityachi ani sahitikanchi vollokh zatoli. Yer lipiantlea sahityachi ruch gheunk melltoli. Dusrea lipientlea sahityacho dorzo, panvddo, tank, sahityachem kellovop ani khellovop, vixoyachi ani axoyachi zannvay ji kal meren khobor nasli ti atam kollunk vell lagchonam

             Itihasik ghodda-moddink ani opghatak lagon Konknni somuday ximpddun poddlo. Khub zonn Kornnatokant gele, kaim zonn Kerollant gele. Az hea Konknni somudayache vangddi dusrea rajyamni Konknni bhas veg-vegllea lipiamni samballtat ani tigoytat. Az-ui amcho lok, duddvanche nodrentlean jiyeunk Gõyantlean ani Mumbointlean Gulfant, Evropant, Purtugez vosnnukamni veta. Ani hacho porinnam’ mhonn, dusrea rajyantlean Gõyant nokrek ani vostek ailolea lokacho ankddo Gõychea Gõyant ravtolea lokam poros-ui chodd asa. Gõyant dispott’tto vevhar cholounk 30 tok’ke odik bhailo lok asa. Ani vichitr mhollear, toch bhailo lok atam hangasor ‘Gõykar’ zaun jiyeta!

Gõyakar zorui Gõyam bhair gele, punn Konknni bhaxek mat fattim dovorunk nam. Vetanam tika aplea vangdda vheli. Apunn jea zagear vostek ravlo, thoinche lipien ti samball’lli. Oxe ritin Konknnik sabar lipi favo zaleo. Gõyant ailolea misionariamni Romi suru keli, Kornnatokant Kon’nodd vo Perso-Arabik, Kerollant Molialom’ lipi apnnayli. Atam hea veg-vegllea lipianchea Konknni somudayacho Konkanverter vividtayent ekvott ghoddoun haddunk pavum.

Punn hi fokot survat asa. Konknnichea yer lipiantlea sahityachi vollokh ani ruch ghetanam, Konkanverter-acho vapor, bhaxeche nodrentlean soglleoch gozali sopurnntayen manddtolo oxem nam. Kiteak, dor vattarant Konknni bhas ulovpachi xoili veglli asa. Bhas dor panch kilomittorancher bodolta oxem mhonntat. Konknni bhaxen apnnayloleo panch-ui lipio sobhavan veglleo asat, ani taka lagon lipeontorachea vavrant thoddi kottintay urum yeta.

Konkanverterak lagon atam Konknnichim lipianchim durgam moddun vetolim oxem konn-ui chintunk lagot zalear tachea tea chintpant chuk asa oxem mhonnchem poddtolem. Karonn, lipiancher zhuz manddunk vo teo nam-nopit korunk Konkanverter-acho zolm’ zaunk nam. Ti-ti lipi vaporpi aplech lipientlean dusrea lipiantlem sahitya, borovp vachtolo vo vachtoli. Taka lagon taka vo tika dusre lipiechi nhoi, punn te lipientlea sahityachi odd lagpachi, te lipientlem borovp avoddpachi xoketay asa. Konknniche eke lipient borem sahitya asa mhonn ti lipi yer lipianchea vachpiamni vo borovpiamni apnnaunk zai, ani apli ti soddun diunk zai oxem zaunk zainam, ani toxem zaunchem-i nam. Az eke lipientlea lokak aplich lipi Konknnichi ‘sobhavik lipi’, ‘xrextt lipi’, ‘unchli lipi’, promann lipi’ dista, ani dusreamni apli ti-ti lipi soddun ‘sobhavik lipi’, ‘xrextt lipi’, ‘unchli lipi’, promann lipi’ apnnaunk zai mhonn te zobordosti kortat. Konkanverter-an oslea motachea lokachea tonddak talem marlam, ani tanchem tem khottem chintop ani mhonn’nnem oskot korun uddoylam.

Konkanverter-ak lagon lipianchi oddchonn pois zatoli, punn maneotay mellum meren   lipianchem zhuz mat chaluch astolem. Zorui bhas hi lipiam khatir asonam, torui ap-aple lipien bhaxecho obhiman ballgun Konknni bhas samballchi oxem khub zonnank dista. Konknnichea mollar oxench chol’lam. Khuinche-i lipientlean konn-ui Konknni bhas samballpak ani tigovpak vavurta taka vo tika konnacheanuch khoinchech ritin addaunk zainam. Taka vo tika apnnak zai te lipiecho vapor korpachem meklleponn asa.

Konknni amkam amchi vollokh rakhunk ani samballunk zai. Mhonntoch, Konkanverter Konknniche te-te lipieche xoilichem ani utranchem khaxeleponn samballunk pavum hi amchi opekxa.    

Kitem-i zaum. Lipio ani lipink lagu zavpi khaxeleponn samballpachi opekxa kortanam, Konknnik bollixtt, mozbut ani khoddegantt korpachi tank aslolea Konkanverter-ak dor eka Konknni mon’xan aitea monan, ugta kallzan yevkar divpachi goroz asach asa. Tea bhair tem tontrnean upkarant ghaltoleank-ui porbim dilea xivay hem borovp sompounk zainam. Tankam amchi xabaski!

www.konkanverter.com hea sutracher Konkanverter mellta.  
 
____________________________________________________________________________
Boroinar, jose salvador fernandes' hankam sompork korunk email




konknno at gmail dot com
____________________________________________________________________________
 

________________________________________________

 

KONKANI

For all these years, we were curious about Konkani Literature hidden in scripts we can't read. Now its time to read it all.

www.goa-world.com
6 October 2012

Saturday, September 15, 2012

Bekaideacho Minam Dongor Kosollta Tednam…

SON’VARACHIM SUNGTTAM:

Bekaideacho Minam Dongor Kosollta Tednam…
                                                         -      Jose Salvador Fernandes

 
Hoi… Gõyant bekaideacho minam dongor kosoll’llo… Shah Ayogachea (Shah Commission) riporttacho khoddegantt ‘drill’-an Gõyantlo ho bekaideacho minam dongor ekadancho kosllaylo… Atam hea kosllaylolea bekaideachea minam dongranche motte-barik fatram kuddke sosunk zainam title ani te toren, bekaidean minacho dhondo kortoleanche tokler poddunk lagleat. Minachea mollar lagu zavpi (sorkari) unchlea odhikarianchench nhoi, punn bekaideachea minant hat nhoi zalear bott aslolea sadea nagrikachem legit kalliz Shah Ayogachea ‘drill’ riporttan kolkolaun uddoylam. Zanche hea dhondeache girest matiyent bekaidean chodd hat purovlole asle, te lok atam tech bekaideachea minachea dhullan ghusmott’ttat, fugar zatat!!! Dekun, hea mollavelo dor eklo guneanvkari, aplea papachi, aplea khotteponnachi, aplea patkachi topi, bekaideachem min vhorunk add-vatt sodtale toxe, atam hea prokoronnant-ui add vatt sodun ti topi mellot tache toklek ghalunk lagleat. Konn-konn hea vixoyak lagu zavpi panchayatintleo choriam faili lasun uddoytat. Konn-konn hea vixoyavelean rajki sudd gheunk lagla, bekaidean minacho dongor korantunk ani luttunk khoinchech toren aplea sorkaracho hat nam mhonn, to-to sorkar va sorkari odhikari sangot sutt’ttat. Hem sid’dh korunk ap-aplea Pokxachea Kendr Montriank Gõyant haddun, apunn guneanva mekllo mhonn dakounk tanchea tonddantlean uloytat. Konn-konn apnnak Shah Ayogan apli bhumika manddunk soeguch diunk nam mhonntat. Hem soglem polletoch, konnuch aple bezababdarechi vo chukichi zababdari gheunk toyar nant hem disun yeta.
Sod’deak Gõyant Bharoti Janata Pokxachea (BJP) fuddariponna khal sorkar cholta. Ho sorkar fattle vinchnnukent sot’ter yevche poilim, Virodhi Pokx aslo. Sod’deacho Mukhel Montri Manohar Parrikar tednancho Virodhi Pokxacho Fuddari aslo. Virodhi Pokxache kodelir bosun, adlea sorkara khal zo minacho bekaideacho vevhar choltalo, tacher sondi mellta title-i pavtti ttik’kechem bott dovorounk to fattim-fuddem zainaslo. Minachea vixoya xivay to sorkarachea yer-ui chukichea ani bezababdarechea vixoyancher bott dovortalo ti gozal veglli. Hea sogllea gozalintlean, tannem rajki mollar apli monachi tank ani huxarkay dakouncho bhou boro proyotn kelo. Ani taka lagon, khubxea zonnanchea tonddantlean apo-ap utram futt’ttalim – “Parrikar Gõyant rajki sot’ter ailear soglem zagear poddtolem.” Manohar Parrikarak tem aikunk, va khobram-potrancher chhapun ailam zalear vachunk-ui borem lagtalem… 
… Ani hem soglem aikota-aikota ani vachta-vachta, Manohar Parrikar Gõycho Mukhel Montri zalo. Virodhi Pokxache kodelir bosun, minachea mollar zannim bekaideacheo hal-chali korun Gõyak luttlem tankam nitiche tagdde mukhar ube korunk zai oxem sangtalo, tem korpacho vell atam tachech mukhar ubo asa. Tannem Virodhi Pokxant bosun sot’te bhair uloylim utram tannem atam to sot’ter astanam chalik lavpachi poristhiti kallachi goroz mhonn tache mukhar man tatt korun ubi zalea. Nitik dolle nam mhonnit, minachea dhondeant bekaidean luttmar choloyloleam add upay gheunk, atam tache mukhar ek itihasik avahan aplem hordem bhair kaddun tache kodde dittayen polleta. “Chol, Gõyak rakhpachi, samballpachi, lutt’ttoleank dhorpachi, chortoleank sampddavpachi, guneanvkarank nitik ube korpachi Manohar Parrikarak khorench tank asa” oxem mhonnit fattle vinchnnukent Parrikarachea BJP sorkarak nivddun haddlole motdar, atam Manohar Parrikarak bhorvanxeache dolle laun bosla. Aiche he Gõyche oxe vichitr poristhitent aplea bhorvanxeacho to bhong korcho nam mhonn ho motdar azun-ui aplo usvas addaun bosla.                   
Minanchea bekaideaxir dhondeak lagon Shah Ayogachea riporttan nirmann keloli atam merenchi poristhiti pollelear ani niyall’llear, guneanvkariancher konnuch kosloch upay gheunk sodinam koxem dista. Tea bodlek sot’ter aslolo Pokx adlea sorkarak guneanvanchim bottam dakoun apli zababdari tallunk sodta oxem-i dista. Nirmann kelole ani zalole poristhitent goroz mhonn jem pavl ubarunk zai tem pavl khoim tori zodd zaloleacheo koxeo khunna distat. 
Gõyant, sodrer ailolea pokxan puray panch vorsancho kall purnn korop vo taka orde vatteruch kosllaun uddovop, hacho arkitekt Gõycho miner asta oxem mhonntat. Tech khatir zait ghoddie, fattle jitle-i sorkar sodrer aile te hech bhiranten minachea bekaideachea vevhara kodde add-nodor kortale. He nodrentlean, atam ho BJP-cho sorkar kitem kortolo kai? Bekaidean minacho dhondo cholovpant je guneanvkar ani zababdar tharleat tankam, ani kherit bhaxen miner lokank to ‘zagear’ ghalunk yesesvi thartolo? Ani toso khorench yesesvi zavpache vatter astanach tacho sorkar tannim kosllaylo ani uddoylo zalear magir kitem?

 
Sod’deache poristhitent sorkar poddlo zalear, novo sorkar ghoddouncho konnakuch urba asloli disonam!



Sonvar, Septembr 15, 2012
www.goa-world.com

http://sonvarchimsungttam.blogspot.com/2012/09/bekaideacho-minam-dongor-kosollta-tednam.html

Saturday, July 14, 2012

Monant xizlea bogor panar vaddop nam!


SON’VARACHIM SUNGTTAM:
Monant xizlea bogor panar vaddop nam!

-Jose Salvador Fernandes

“Fattlea thoddea son’varank tumchim ‘sungttam’ naslim.”
“……”
“Borounk vell naslo zait.”
“Naslo kiteak? Khub aslo.”
“Magir kiteak borounk nant?”
“Jevonn-khann ruchonam tednam tum kednam-i zobordosten jevla?”
“Tujim ‘sungttam’ konnak ruchonant tor?”
“Konnak ruchonant tim khobor nam, punn zaiteank ruchtat mhonn mat khobor asa.”
“Zalear, amkam dor son’varak vachunk mellta toxem, koxem-i korun borovp kiteak korinam?”
“………..”
“Khoinchea-i satolleantlea son’varak tujim  ‘sungttam’ asonant tednam, tujem borovp vachunk ravtolea itlea-i vachpiancher tum onit kortai oxem tuka disonam?”
“Zorui dor son’vara khatir mhojem borovp korunk mhaka mon asa, torui dor son’varak hanv boroytolonch mhonn vachpiam kodde hanvem kednanch, kosloch korar (contract) korunk nam!”
“Ugddas dor, eka borovpiak tachea borovpantleanuch vachpi favo zaum yetat, ‘contract’ korun nhoi!”
“Mhaka ek sang… mhoje kodde hi bhasabhas korpacho ‘contract’ tuka mhojea yer vachpiamni dila?”
“He bhasabhaxent, tunvem vicharlolea prosnak zago ani mhotv nam.”
“Zalear hanga mhotvacho prosn khoincho tor?”
“Dor satolleant amkam tujem borovp kiteak vachunk mellonam?”
“Gozal samki sompi… vixoy nam zalear borovp nam…. Ani borovp nam zalear vachop nam.”
“Tuje khatir vixoy nant mhonn asa?”
“Vixoy aslech mhonn zainam nhoi?”
“Borovp korunk vixoya xivay anink kiteachi goroz poddta tor?”
“Sorgest kovi Manoharrai Sardessai mhonntalo.”
“Kitem?”
“Borem xizlea xivay panar vaddchem nhoi…!”
“Tujea borovpak ani tache kovitek sombond kitem?”
“Borovpacho vixoy monant xizonam te meren vachpiank kitem vachunk ditolom?”
“Tuzo zo vachpi asa, taka kitem-i dilem zalear, tum tache avddicho borovpi mhonn to vachtoloch nhoi?”
“Hoi, punn vangddach ho borounk zai mhonn kitem-i boroyta, ani amkam kitem-i vachunk dita oxem-i mhonnunk fattim ravchonam.”
“Oxem tuka dista, punn khoreponnant (in reality) toxem asonam.”
“Tujea motan toxem asonam zait, punn mhaka mhojea vachpiank ‘take for granted’ korpachem nam.”
“Mhonnche?”
“Vachpi vachtat mhonn kitem-i boroun tankam vachunk diunk zainam. Borovpian vachpiank-ui man diuncho poddta.”
“Mhonnche, vachpiank man diunk zai mhonn tum boroyta tor?”
“Nam. Tuje somzonnent chuk zalea.”
“Zalear boroyta kiteak tor?”
“Mhoje kodde kitem tori divpachem va sangpachem asa mhonn…”
“Zalear, dor satolleachea son’varak tem tunvem vachpiank borovpachea rupan diunchem va sangchem.”
“Tuka sanglam nhoi hanvem?”
“Kitem?”
“Monant xizlea bogor kagdar vaddop sarkem nhoi mhonn?”
“Tum mhonnta to kall atam urunk nam. Atam ‘Fast Food Culture’ aila. Randunk-xizounk konnak vell nam, ani borem randlolem- xizoylolem jevunk-ui konnak vell asonam.”
“Ani tannim khalolem fast food-ui tanchea jivak lagonam!”
“Punn ruchik lagta nhoi?”
“Mhojim borovpam vachpiank fokot ruchi khatir vachunk diunchi mhaka khuxi nam.”
“Zalear?”
“Ruchi poros vichar diunchi chodd goroz asta. Tea vicharank magir ruchi khatir koslem ani koxem-kat jirem-mirem lavchem ti borovpiachi kola asta. Ruchi khatir kitem-i ani koxem-i boroun dilem zalear, tem borovp ‘fast food’-a porim ruchi purtench asta. Ani toslea borovpant tor vicharuch nam zalear, tea borovpak koslo orth?”
“Sogllea borovpamni vicharuch asunk zai tor?”
“Borovpantlean ek agllo-vegllo vicharuch divpacho nam zalear, borovpian  borovp kiteak korchem?”
“Apli avodd (hobby) mhonn korum yeta nhoi?”
“Xevttim te avddint legit ‘creativity’ asta mum?”
“Zalear tujea vachpiam khatir hi tuji ‘creativity’ dor son’varak kiteak toyar zainam?” 
“Fast food’ ditat thoimsor chikon tan’duri-i vitat zannam? Chikonache te kuddke tam’bdde distat hacho orth te soglle ujeacher bore bazleat mhonn tambdde zaleat mhonn somzunchem nhoi. Chikonache te kuddke bazlolea sarke tam’bdde dische, ani giraikache jibek ruchichem udok suttchem mhonn tea kuddkeank tambddo rong-ui ghalolo asta. Mhojea borovpak fokot ruchicho tambddo rong diun vachpiank thoddea vella purto sontos diunchi mhaka bilkul khuxi nam. Tantum… ”
“….. vichar-ui yevop gorjechem mhonn sanglam tunvem. Fuddem sangum naka. Tuzo vichar mhaka somzolo, pun azun-ui pottunk nam…. Monant xizlea bogor…. hoi… panar vaddop nam. Kortam vichar…”
“Borovpiak, aplea borovpantlean vachpianchim monam vicharanche chalik laglolim zai….. atam tujem chalik laglam toxem….”  


(c) Jose Salvador Fernandes
goa-world.com

Son'var, 14 Julai 2012

Friday, June 15, 2012

Mullavea Xallanchea Madeomacho Prosn: Kallachi Zap?

SON’VARACHIM SUNGTTAM:

Mullavea Xallanchea Madeomacho Prosn: Kallachi Zap?

-Jose Salvador Fernandes

Monis khoim rajkaronn ghoddoyta, ani ani monis aplea zallant ghuspotoch rajkaronn khoim mon’xak ghoddoyta.  Parrikar sorkaran Mullavea Xallanchea Madeomacho prosn aple porim bhou fixalkayen, zotnayen ani nazuksannin soddoylo oxem zorui hanvem fattle pavtti boroylolem, torui atam toch Parrikar apnnem soddoyla to prosn tatpurto asa, ani apnnem ghoddoylole Xikxonnik Somiticho riportt yetoch sogllem tharear poddtolem oxem mhonnta.

Mukhel Montri Manohar Parrikaran khorem mhollear, Mullavea Xallanchea madeomacho prosn suttounk, poilim ti Xikxonnik Somiti ghoddovpachi, ani uprantuch nirnnoy ghevpacho. Ghoddie, Parrikaran aple aglle-veglle hikmotin gaddie mukhar ghodde ghalche bodlek mud’dom ghoddeam mukhar gaddi ghalea zait. Karonn, Gõyant khubxeo gozali chal mhonn suru zatat, ani fuddem vochun tankam kaideachem rup yeta. Kitem-i zaum, svota Parrikaranuch ghoddoyloli ti Xikxonnik Somiti tannem ghetlolea nirnnoya add koso aplo riportt ditoli?

 Mullavea Xallanchea Madeomacho prosn Parrikar sorkaran tatpurto kivam sasnnacho soddoyt porian, Inglez xallank onudan diunk virodh aslole ghunvon-firun igorzanchea xallank guneanvanchim bottam dakoytale, ani azun-ui dakoytat. Karonn, Parrikar sorkaran jahir kelolea dhoronna udexim igorjecheo mullavea panvddeaveleo xalla jeo Konknni (Devnagori) madeomantlean xikxonn ditaleo, tannim atam Inglez madeom apnnaylam. Khorem mhollear, igorjechea hea xallamni Konknni madeomak lagon xikpi bhurgeanchem promann denvot vetalem. Tache-i fattlean khubxim karonnam aslim. Avoy-bapayk aplim bhurgim Inglezintlean xiklolim zai aslim hem tor zalench. Punn tea poros anik ek karonn mhollear, mullavea xallamni ji Konknni xikovpachi asli, ti khorea orthan Konknni xikpi bhurgeank sodduch, svota xikovpiank legit kollonasli. Zaka apli avoy bhas  xiktanam, ekech boliek lagon oddchonnichi dista ani somzunk yenam, te bhaxechi vevhariktay kitem? Zalear, avoy-bapayk aplea bhurgeanchea xikxonnacho husko zauncho nam? Hantuntleanuch mullavea xallanchem madeom Inglezint bodlun tankam onudan diunche cholvollin rup ghetlem, ani xevttim…

Parrikar sorkaran halinch jahir kelolea mullavea xallanchea dhoronnan Konknni bhaxechem luksonn zatolem hi zorui dukachi gozal asli, torui he gozalichim pallam-mullam ponchvis vorsam fattim, 1987 vorsa Konknniche Romi lipientlea Gõykarank kallokant dovorun pas kelolea Rajbhas Kaideant asat oxench mhonnchem poddta. “Konknni mhollear Devnagori lipientlean boroyloli Konknni” oxem  vegllochar korpi, bamonnponnacho, dhorm’vadacho ani khotteponnacho vas marpi vidhan Rajbhas  Kaideant aspavlem, ani thoimsoruch Konknni bhaxek hea rajyant mar boslo. Ani toch khotto hetu ballgun, muttbhor lokanchea prexoracher igorjechea xallanchem madeom Inglezin aslem tem ratiam modem Konknnint bodol’lem. Igorjek-ui aplea xallamni xikovpi tticherink apnnak chimtto yenastanam pagar mell’lolem zai aslem. Mullavea xikxonnachea mollar hangasor-ui khub chuklem. Punn Rajbhaxechea nimitan Igorzanchea mullavea xallamni Konknni madeom suru korchem aplem sopon  sakar korunk te muttbhor lok igorzancheo xallo bond uddovpacho hetu also kai kitem oso prosn monant yeta. Karonn, igorzanchea mullavrea xallamni Gõykar bhurgeancho ankddo denvot vetalo, torui tea muttbhor lokank tacho kainch forok poddonaslo. Kiteak oxem ghoddta tem tannim kednanch zannun ghevpacho khottpott korunk nam. Punn tea xallanchem madeom inglezint bodoltat mhonn gomlem tednam mat tannim mollob mathear ghetlem. Kiteak kai? Igorzanchea xallank porot jiv ani ‘demand’ yet mhonn?

Az mullavea xallanchea madeoma vixim zo gondoll cholta to, Romi lipiek-ui Rajbhas Kaideant hok’kacho zago dilolo zalear, az poristhiti veglli astoli asli. Punn zankam Konknni mhollear fokot Devangorichi miras mhonn paddi bud suchloleank, Romi lipi-i sasnnak sompoupacho ‘hidden agenda’ aslo. Ani az ji Gõyant Konknnichi doxea ani poristhiti zalea taka, “Konknni mhollear Devnagori lipientlean boroyloli Konknni” oxem mhonn khottea monan vidhan toyar kelolech zababdar asat. Parrikar sorkaran jahir kelolea dhoronnantlea 12 lak rupianche sor ani ‘oxygen’ legit laylem mhonn, atam Konknnichi Devnagori lipi chodd kall jiti-jivi urchinam. Tem polleunk, he lipiechea somorthokank bori bholaiki favo zaun te khub vorsam zogum.                                                 

Sonvar, 16 Jun 2012
www.goa-world.com


www.goa-world.com

Friday, June 8, 2012

SON’VARACHIM SUNGTTAM:
          ‘Same cutting, but different folding!’
                                                                                                         -Jose Salvador Fernandes

 Heach satolleantli gozal. Gõyant Mukhel Montri mhonn  rajki sot’ter ailolea Bharoti Janata Pokxachea (BJP) Manohar Parrikaran, Gõychea Mukhel Montrian Mullavea Xallanchea Madeomacho prosn aple porim bhou fixalkayen, zotnayen ani nazuksannin soddoyla.  
Toxem polleunk gelear, Mullavea Xallanchea Madeomacho prosn suttounk BJP sorkarachem hem dhoronn novem nhoi. Fattlea vorsa Kongres Pokx chalik launk sodtalem tench dhoronn tem, punn matxe vegllem. Inglezin ami taka ‘same cutting, but different folding’ oxem mhonntanv.

Mullavea Xallanchem Madeom Inglezint bodlunk ani te-ui xallank onudan diunchi ji magnni asli ti bagounk, BJP sorkaran Kongres Pokxa poros matxe veglli tokli loddoylea mhonnunk zai. Kongres Pokx fattlea vorsa, kherit bhaxen Konknni bhaxentlean cholpi xallo inglezintlean-ui choloylear soroll ritin onudan diunk eka pãyar toyar zalolo. Toso toyar zaunk taka karonn-ui aslem – Vinchnnuk 2012! Adav nastanam konn xidi foddinam!

BJP sorkaran-ui atam tich magnni xarti pavoylea – Konknni thaun Inglez madeomant bodol’lolea xallank onudan divpachi. Punn inglez xallank onudan diunk bagoutanam, Konknni ani Moratti madeomantlean cholpi xallancher onit korunk nam mhonn dakounk, BJP sorkaran tanche-i khatir dhoronn jahir kelem.  Punn BJP-an Konknni ani Moratti madeomanchea xallank tanchea ‘porzollit fuddara’ khatir duddvanchem ains dakoylam khorem, punn fuddem vochun sorkarachem onudan mellta mhonn, Morattichem sodduch, Konknni bhaxentlean tori konnuch noveo xalla suru korchenant hem mat khorem. Apunn Konknniche Devnagorintle lipintle mhalgodde ani mogi, apunn Konknni bhas ani sonvskrutay samballunk sodtat mhonn miroytoleanchem hem khorem ‘acid test’ asa. Kiteak, xevttim tannim, “Konknni mhollear Devnagori lipintlean boroyloli Konknni” him naddponnam khorim zaunchim nhoi mhonn khubuch zotnay gheunchi poddtoli. Punn kitlo kall meren vankdde gozalichi zotnay gheum yeta tem, atam Konknniche Devnagorintle lipintle mhalgodde ani Konknni bhas ani sonvskrutay samballunk ‘amich mukhar asanv’ mhonnpi amkam kallachea adaran kitlem porian provar kortat tem polleum-ia.        

Itlo kall Xallanchea Madeomacho zo prosn xiztalo, tea vixoya babtint ek vichitr gozal ghoddlea. BJP-an tea prosna vixim aplem dhoronn jahir kelem ani tem Bhasanchim Bon’ddolam Sangpi Murkank (BBSM) legit pottlem. Nam, pottlem mhonnche poros tankam tem mharoguch poddlem mhonnunk zai. “Konknni mhollear Devnagori lipintlean boroyloli Konknni” oxem mhonnot Igorzanchea xallanchem madeom Konknni bhaxentlean korun itlo kall aplem sadoyt ailole dhongi atam onath zaleat. Vinchnnuk 2012 umbrear astanam Bhasanchim Bon’dolam Sangpi Murkamni apli xempddi tednanchea Virodhi Pokxachea tabeant keli. Rajkaronnantlo khoincho-i Virodhi Pokx zaum to, xevttim to foskache kaddiecho dongor korunk fattim ravonam, ani tantuntlean aplem zoddlem bogor taka suseg lagonam. Tednanchea BJP Virodhi Pokxan Bhasanchim Bon’ddolam Sangpi Murkank apunn tancho prosn soddoyta mhonn sangun pixeant kaddle mhonn atam thavem zalem. Teach Virodhi Pokxan tea Murkam vangdda “hoi, tumi mhonntat tench sarkem asa” mhonnpachem nattok kelem, ani tancho-i visvas zoddun sot’ter yetoch, tanche tankam diun-ui xevttim Kongres Pokx korpacho aslem tench apnnem-i kelem. Tora mat veglli vaporli. ‘Same cutting, but different folding.’ Atam, inglez madeomank onudan diunk virodh kortale te atam thondd poddleat, mov poddleat ani tancho tallo sanddla. Bhaxechea Madeomachem dhoronn jahir korche adim, BJP sorkaran, Inglez madeomak onudan naka mhonnpiank unchlea ud’deanchim (posts) lolipopam diun tankam tim chinvpant ‘busy’ dovorle ani tanchim tonddam bond kelim.
Atam poristhiti oxi asa, inglez madeomak onudan diunk addmhellim haddpiank rajki mollar tankam kan ditolo konn nam, nhoi mhonn tankam konnachoch tenko nam. BJP-an sfott korinastanam bomb foddlo, ani osli kola bhou thoddeank sadta. Tantuntlo eklo Gõycho Mukhel Montri Manohar Parrikar.

Loka-xreyan (porjechea tenkean)  BJP Gõyant rajki sot’ter ailo. Rajyantleo khubxeo gozali fuddem vetoleo zalear, tankam rajaxrey-ui favo zauncho poddta. Hea rajaxreyan, Inglezi xivay, Gõyantlea Pradexik Bhasank xallanchea madeomantlean fuddem vochunk lagta titlea-i duddvanchi mozot bhasaylea. Sorkarak zai zalear, kitem-i zaum yeta. Sorkar aple porjechea fuddara vangdda aplo-i fuddar chint’ta, ani tech nodrentlean te-te nirnnoy gheta, ani porjechea mona-kallzant aplea boreponnachim pallam-mullam ghott korche, korunk naka asle title-i proyotn korta. Gõyant 2012 vinchnnukent rajki sodrer ailolea BJP-an tich vatt apnnaylea hem anik vegllem sangpachi goroz nam.

Punn BJP bodlek porot-ui Kongres Pokx sodrer ailolo zalear, fuddlea panch vorsank madeomacho prosn suttavo zauncho naslo hem mat khatren sangum yeta. Kiteak, Kongres Pokxan kovato kirlaun kaddlo, punn fuddem vochun tea kovateak maddachem rup ani tea maddak boreponnache narl zaunche mhonn jem-jem korunk zai aslem, tem korpachi hea Pokxak kopxi ani tank nasli. Mullavea xallanchea madeomacho prosn suttounk Kongres Pokx gorbest zalo, punn tacho part’ zaloch nam!              


Goa-World.com
Sonvar, 9-07-2012

Saturday, May 12, 2012

Komiko – Gõyantlea BJP-acheo, Kongresicheo ani UGDP-acheo !!



SON’VARACHIM SUNGTTAM:

Komiko – Gõyantlea BJP-acheo, Kongresicheo ani UGDP-acheo!
                                               -Jose Salvador Fernandes

Gõyant Mukhel Montri mhonn rajki sot’ter aslolea Bharoti Janata Pokxachea (BJP) Manohar Parrikaran, aplea rajki jivitantlea komik gozalincher ek pustok borounk yevjilam mhonn, tannem apleach tonddan jahir keloli khobor khoim tori vachlea. Gõychea komik rajki jivitacher apunn borouncho asa tem pustok uzvadda ailem zalear, tem ‘bestseller’ zatolem mhonn taka khatri asa, punn te khatrechi buniyad kitem ti khobor nam.     

Halinch BJP-cho Poryoton Montri Mathany Saldanha hea sonvsarak ontorlo. Tea uprant, Kutt’ttallechea motdarsonghant pott-vinchnnuk loddounk sorgest Mathanyche ghorkarnik, Alina Saldanhak BJP-achi umedvar mhonn Parrikar sorkaran ‘vichar-niyall’ korun nemlea. Alina-bayek BJP-chi umedvar mhonn pott-vinchnnuke khatir nemunk, kitlem khorem ani borem karonn asa tem mhaka khobor nam. Ghoddie, Mathanychea mornnak hajir zalolea Parrikaran, Kansavleche Igorjechea adrar sorgest Mathanychea mornnak kitlo hozar lok hajir zalolo to pollela, ani tantuntlean ‘sympathy’ motam zoddunk Alina-bayekuch rajki moidanar fuddem kaddum-ya oxem chintlem zait. Karonn, az Gõyantuch nhoi, punn puray Bharotant khoinche gozalivelean koslem rajkaronn zait tem sangunk yenam.


Punn ‘sympathy’ motanchea adaran mhonn rajkarbhar choloum yeta? Ani kitlo kall? Ani kitle probhavik ritin? Lokachem boreponn zoddlolo ek promannik montri devadin zalo mhonn, tache fattlean to zago tache ghorkarnik diunkuch zai oxem mhonn kitem asa? Punn Gõyantlea BJP-an, sonvsar soddun gelolea aplea montriacho zago tache potinik diunk tharaylam ti ek vhoddli komik mhonnchi poddta. Gõycho mukhel montri Manohar Parrikar Gõychea rajkaronna vixim komik gozalinchem pustok boroyta tednam he-ui komikecho tantum aspav astolo mhonn dhorun fuddem vochum-ya.
Gõyantlea rajkaronnantli anik ek komik mhollear, Churchill Alemao. Fattle vinchnnukent, Gõyant Kongresin ordo dhull khalo taka Churchill Alemao zababdar asa mhonn Kongresichea xrextt lokank dhorun sogott zannant. Gõy Vidhan Sobheche fattle vinchnnukent Kongresicho umedvar mhonn jib bhairaun mati khalolea Churchill Alemao-ak azun-ui Kongresiche xrextt vhoddil kiteak lenvtat tem somzonam. Churchill Kongres soddun gelear, ak’khea desant Kongresichem raj somptolem oxe ritin Kongresiche xrextt lok vagtat ani Churchillak tel laytat. Atam anik taka Kutt’ttalleche pott-vinchnnukek ubo korchi Kongresik noxtti bud suchlea. Navelechea motdarsonghant naka mhonn konnxak marlolea Churchill Kutt’ttalechea motdarsonghak itlo urjent kiteak zai? Hi pott-vinchnnuk loddounk Kutt’ttallechea motdarsonghantloch mhonn konnuch nam kai? Itlo ho motdarsongh ‘bankrupt’ zala? Navelechea motdarsonghant 2012 Vidhan Sobheche Vinchnnuk porikxent napas zaloleak atam kaddun Kutt’ttallechea motdarsonghant pott-vinchnnukeche porikxek kiteak bosounk zai kai? Vichitruch!

Fattle vinchnnukent kitem ghoddlem tantuntlean Kongres Pokx azun-ui kainch xikunk nam koso dista! Va, zannam zaun-ui ho Pokx porot-ui tich adli chuk korta zalear tem-ui somzonam. Rajkaronnant budicho vapor korunk kollonam tachim lokxonnam him!
As
Murdar Churchill Alemao Kongres Pokxak ‘black mail’ korpache proyotn korta tacho faido ‘United Goans Democratic’ Pokxan (UGDP) uttoupacho khottpott choloyla. Churchill Alemao Kongres Pokx soddun veta  zalear, aplea adlea vangddiak UGDP-an dar ugtem kelam. Punn hem dar ugtem kortanam hea Pokxan Churchill Alemao-ak ek ‘condition’-ui ghalam…. Mopa vimantolla add zhuzunk zai, punn Xikxonnachea Madeom Prosnacher (MOI) kianch ulovp nam!

Rajkaronnant Churchill az meren porjechea prosnancheoch kubddio gheun jiyela. Tea kubddiam xivay to rajkaronnant jiyeunkuch xokonam. Kiteak, amdar-montri koso rajkaronnant tachem probhavikponn ‘zero’ ho soglleankuch khobor aslolo ghutt. Dekunuch, Churchill Alemao khoincho-i prosn hatallta tednam, to prosn suttavo zainam zaunk to vorsanchim vorsam kaddta, ani pixeank pimpoll dakouncho yotn korta. 

Sod’deak to vinchnnukent harlolo asa. Atam apli tokli voir kaddtolo zalear taka koslo tori ‘issue’ zai, ani to taka ugteponnim UGDP-an dila - Mopa vimantollak virodh. Punn vangddach taka ‘MOI’ prosnak hat lavcho nhoi mhonn sanglem tem UGDP-chem chuklem. Kiteak, rajkaronnant Mopa vimantolla poros ‘MOI’-chea prosnak chodd mhotv ani nazukponn asa mhonn Churchill Alemao-ak khobor asa. Dekunuch apunn ‘MOI’ prosn khoinchech poristhitint soddchonam, ani apunn loka vangdda astolo mhonn tannem rajki zap dilea. Tannem dilole te rajki zapeche vollimni, lokachem va svota Churchillachem boreponn liplolem asa ti soglleankuch khobor asa.



Kitem-i zaum! Kutt’ttalle motdarsonghacheo pott-vinchnnuko umbrear pavum porian, Gõyantlea BJP-acheo, Kongresicheo ani UGDP-acheo anik kosleo-kosleo komiko zatat teo pollevpacheo!   



Sonv'var,  12 Mai 2012
www.goa-world.com
                     

Friday, April 20, 2012

Konknni Ghoracho Mozbut Khambo – Prabhakar Tendulkar


SON’VARACHIM SUNGTTAM:
Konknni Ghoracho Mozbut Khambo – Prabhakar Tendulkar

-Jose Salvador Fernandes

Romi lipientlean ubem zalolem Konknnichem ghor, itlea kalla uprant azun-ui mozbut asa hacho konnacheanuch dubav gheunk zainam. Punn tem mozbut urche khatir zannim apnnanchem jivituch hea Konknni ghorache mozbut khambe kele, tantum manadik Prabhakar Tendulkaracho-i aspav asa. 
Parabhakar Tendulkaracho zolm'  Junache 4ter, 1934 vorsa Mhapxeam xarant zalo.

1954 vorsa, Purtugez kallar thaun Romi lipientlean Konknnichi seva korunk Prabhakar-baban panvlam ubarlim. A Vanguarda hea Purtugez-Konknni satolleacho, Romi lipiechea bhagacho 1954 tem 19664 meren to sompadpi aslo.


Niz Gõykar mhonn tachea kallzant zo Konknnicho mog xiztalo, to tannem  1979 vorsa Gõykar hem Romi lipientlem svotachem ani svotontr satollem suru korun ugddapo kelo. Gõyak Ghottok Raj favo zaunchea ani Konknni Gõychi Rajbhas zaunchea hetun suru kelolea Gõykar-acho, heo don-ui magnneo zoddun gheunk xinvacho vantto asa.


Hea xivay, Romi lipientlean tednam uzvadda yetolea Gõycho Pormoll ani Gõycho Porzoll him masikam sompadit korunk, Parbhakar-bab umedin ani khoxalkayen aplo moladik vell khorchitalo tachem girest sarem zaun, az Konknnichi Romi lipi pallam-mullamni ghott zalea hachem xrey taka favo korinastanam koxem ravum yeta? 

Konknni khatir tachea angant aslelem bollgem polleun, Konknni Gõychi Rajbhas korpache chollvollent Konknni Porjecho Avaz (KPA) hachea Mhapxeam fantteacho taka odheokx kelo. Tednam, tust-tokhnnay korche tankin tannem Mhapxemchem xar Konknnichea mogan jitem-jivem kelem, ani Konknni chollvollik odikuch nett ailo ti gozal konnacheanuch visrunk zainam.    


 Konknniche Romi lipientlea sogllea borovpiancho ekvott ascho hem aplem sopon khorem korunk, 1979 vorsa tannem Konknni Kendr (Gõy)  hi sahitik sonvstha ghoddli.
 Konknniche Romi lipiek nit mellche khatir, 1989 vorsa sthaplole Dalgado Konknni Akademi-cho (DKA) to-ui ek Sthap'pi Vangddi ani ticho Poilo Bhanddari zauncho man taka magonastanam favo zalo.

Rangmachi, Gulab, Tin Tiatr, Sat Prosn, Kotha Ghons, Oso ho Sonvsar, Jinneche Rong him girest sahityan bhorlolim kotha ani tiatrachim pustokam boroun ani uzvaddaun tannem Konknni sorospotichea golleant ghalunk zai toslich mall ghali. Nibon’d, Lhan Kotha, Kovita jeo to adim potram-masikancher boroytalo tachi sahitik ruch azun-ui vachpianchea monanche jibancher gollta, ani porot-ui tosle sahityache prokar tachea penantlean vhanvun apnnak vachunk mellche mhonn vachpi otrektat.

Parabhakar-bab dhondean ek chhap'pi. Mhapxeam xarant tachea dhoniponna khal Dalesh Printers nanvacho chhapkhanno azun-ui cholta. Ho chhapkhanno tannem aple duddvanche tizorent bhor ghalunk vaporche bodlek, chodd pavtti Romi lipientle Konknni sahityache tizorent bhor ghalunk vaporla. Hea chhapkhanneantlean tannem novea tornnateanchim ani borovpianchim Romi lipintlim zaitinch pustokam sudraun-nivllaun uzvadda haddlim. Tantuntlean tannem Romi lipiechi buniyad Konknni bhaxent anik-ui mozbut keli. Konknni bhaxek borovpi toyar kele. Hem bhag soglleancheach vantteak yenam, punn Prabhakar-baba oslea bhagi mon'xam khatiruch rakhun dovorlolem asta.

[tendulkar3.jpg]

Romi lipientlean uzvadda ailolem sahitya fokot Romi vachpi loka purtench urlolem taka naka aslem. Dekun fuddarache lamb nodren tannem, Romi lipientli sahitik borpavoll Devonagorint lipeontor korun odik lokam meren pavoyli.
Akaxvannicher vitravpi tiatr, kovita vachop, sabar mhotvachea vixoyancher bhasabhas, adi. karyavollimni Prabhakar-baban bhag ghetla. Ponnje Durdorxon Kendracher-ui tannem sabar karyavollimni bhag gheun, Konknni khatir aple tankin jitlem-i korunk zata tem tannem vazoy-gazoy nastanam kelem. Konknnichea mogan Prabhakar-baban Gõyant ani Gõyam bhair zalolea sabar Sahitya Sommelonamni bhag ghetlo.
Jivitant koslich axea ballginastanam Konknni bhaxek ani Gõyche sonvskrutayek vortea-molachem tannem yogdan dilolea khatir, 2003 vorsa taka Thomas Stephens Konknni Kendracho protixtthecho Pri. Antonio Pereira Puroskar favlo. Romi lipientlean Konknni khatir tannem zo jivitbhor promannikponnan vavr kelo, tache khatir Dalgado Konknni Akademin (DKA) taka 2006 vorsa Mons. Dalgado Puroskar bhettoun tacho vavr fukott vochunk nam mhonn sobhemazar kollit kelem.

Konknni bhaxek, kherit toren Romi lipientlean tola-molachem yogdan dilem dekun, Akhil Bharoti Konknni Lekhok Sommelon, Akhil Gomantak Nabhik Samaj, Lions Club of Mapusa City, Mhapxem Sarvojanik Gonnes Mohatsov Mondoll ani Konknni Bhaxa Mondoll-an tacho favo tea vellar bhouman kelo.




www.goa-world.com
Sonvar, Abril 21, 2012


http://prakakartendulkar.blogspot.com/

Saturday, April 14, 2012

Ogeponnan Konknni Bhaxecho Vavr Korpi - Padr. Manuel Gomes


SON’VARACHIM SUNGTTAM:

Ogeponnan Konknni Bhaxecho Vavr Korpi
- Padr. Manuel Gomes


-Jose Salvador Fernandes


Konknni bhas az meren samballun dovorunk, Gõyche Igorz-matechem-i bhouch yogdan asa. Khub kall adim thaun Igorz-mat aplea padrim udexim Konknni bhas samballpacho vavr korta. Padri Manuel Gomes ho tantuntloch ek padri asa.     

Padri Manuel Gomesacho zolm’ 1953 vorsantlea Otubrache 21ver, Gõychea Bannavle ganvant zalo. Survatek tannem Primeiro Grau-achem xikop purnn kelem. Tea uprant Moddganvchea Loyola Iskolant fuddlem xikop kelem. Hem xikop kortanach Devan tachea kallzachem dar khottkhottaylem, ani tannem Sallganvche Siminarint bhitor sorle. Raiturche Siminarint monache huxarkayen ani jivitache bore dekhin padriponnachem xikop kortoch, 1980 vorsa Abrilache 27ver taka sasnna khatir Padri Makhlo.

Fuddem vochun, The Missionary methods of Fr. Joseph Vaz; history and actuality ho probond tannem fixalkayen toyar korun Romantlea ‘Gregorina’ hea Jezvit Vidyapittantlean Igorjecho Itihas vixoyant tannem Licentiate podvi zoddli. Itlench nhoi, tor dhormik xikxonnachea mollar Pa. Manuel anik-ui fuddem gelo, ani Romantle Angelicum hea Dominikan Vidyapittantlean “The relevance of the Ignatian ideal of finding God in all things to the Diocesan Priests” hea probonda khatir Atmik Dev-xastrant Master’s Podvi zoddli. 


Sod’deak to ‘Povitr Pustokachem Dhormprantik Kendr’ hacho  Direktor mhonn vavurta. Tea bhair, Pornnea Gõychea Gonvllik Vidyamondiracho Profesor koso xikoyta. Tea bhair, Gujrat Vidyadeep, Baroda, Sangam Goa ani yer zaitea mottvaxianchea ghorancho to Visiting Professor asa. Adim Pa. Manuel Racholche Siminaricho Profesor aslo.  Padriponnant tachem deivik, zababdarechem toxench xegunni jivit ani zannvayechi huxarkay polleun, Sallganv-Pilerne aslole Seminary of Our Lady hicho Reitor-ui zauncho man taka favo zalo.  

           Pa. Manuel ho Konknni bhaxecho ek khoro zannar. Tantuntlea tantum Konknnintlo boro onnkarpi. Konknni mollar tachem yogdan khub molachem ani mhotvachem. 1983 vorsa, Konknnintlo Vachpam Gronth toyar ani porgôtt korpant to bhouch fuddem aslo. Konknnik tachem vhoddantlem vhodd yogdan mhollear, Konknniche Romi lipientlean tachea fuddariponna khal toyar ani porgôtt zalolem Povitr Pustok. Hem Pustok dhormik rupachem zaum, punn Konknni bhaxechea itihasant poilech pavtt hea Pustokacheo 60,000 proteô khopleo, ani dhormik sahityantlean-ui Konknniche Romi lipiechi tank ani loukiktay sonvsarak kollun aili. Hea Povitr Pustok-acheo atam anik 40,000 proteô toyar zaleat. Tea bhair, Konknniche Romi lipientlean  Novo Korar, Mhozo Sangati hacheô-i 50,000 proteô tacheach fuddariponna khal toyar zaun porgott zaleo. Konknniche Romi lipiechea mollar ho anik ek novo itihas, ani to konnacheanuch nakarunk zainam.

Pa. Manuel Gomes ho Konknni bhaxecho vhodd bhokt. Eke vatten to Konknniche Romi lipientlean Kristi xikovnn diunk vavurta, zalear dusre vatten to ogeponnan Konknni bhaxechi Romi lipientlean tust-tokhnnayechi seva korta. Az meren tachea nanvar sogllim mellun 18 pustokam asat. Tantuntlim 'From Roots to Fruits - Vol. I,  From Roots to Fruits - Vol. II ani Blessed Joseph Vaz – A Creative Missionary ahead of his time him tin Inglezintlim soddlim zalear, tachim urlolim 14 pustokam Konknniche Romi lipientlean porgôtt zaleant. Raiturche Siminaricho Itihas, Pekovnnecheo liploleo zhori, Pekovnnê khatir magnnim, Povitr Atmo, Sfurti ditoleô Jezu Kristacheô Xikovnnô, Devachea Utrachi Yatra, Povitr Pustok koxem vach’chem, Devachem Utor ani Amchem Jivit , Bhagevont Fransisk Xavier, Devachea Utracho ani Jezucho Sakxidar, Bhasavnni, Zannvayecho Ulo ani Provadiancho Tallo, Devachim Vortim Vismitam,  Jezuchim Jivim Kirnnam, Deva Utran, Kallza Gottheant, Jezu Jivitant ani Konknni Bagentlem Pormollit Ful – Padri Freddy' him tannem sade, sompe, soroll ani svadik bhas vaprun toyar kelolea sahityachea pustokamni, Konknni bhas odikuch girest kelea.

Sfurti ditoleô Jezu Kristacheô Xikovnnô, Bhasavnni, Zannvayecho Ulo ani Provadiancho Tallo toxench Devachim Vortim Vismitam hea tachea pustokanchi, ani tanchea vangddach Pa. Manuelachi-i tust kelea viret ravunk zainam. Konknni bhaxechea mollar hea pustokamni ganttlolo unchlo dorzo, matui dubav nastanam Konknni sahityak novi dixea divpi thartolo.

Pa. Manuel aplea bhesa promannem Gõychea chear-ui konnxeamni  ani Gõyam bhair legit sabar ritimni Devachem utor ximpddauncho ani porgottcho mogan, sadeponnan ani khaltikayen vavr korta. Titleach mogan, sadeponnan, khaltikayen ani ogeponnan to Konknnicho mol-mhotvacho ani unchlea dorjeacho vavr korta.  

Pa. Manuel Gomesak ami chepem kaddtanv.







Goa-World.Com
Abril 14, 2012


http://www.otherindiabookstore.com/listBooks.jsp?catID=30

Blog Archive

About Me

My photo
Goa/India, Hawalli/Kuwait, Kuwait
A big e-welcome to you. Tumcam Maie-mogacho ieukar. Enjoy Life - This is not a rehearsal! Konkani uloi, boroi, vach ani samball - sodankal. Hich Goenchi osmitai ani amchem khalxelponn. Goenchi amchi Konkani bhas! Ekvottachem saddon Goenkaranchem. This is Gaspar Almeida from Parra, Bardez, Goa, based in Kuwait and am connected with the www.goa-world.com website created by Ulysses Menezes, and as Moderator of the famous first of its kind Gulf-Goans e-Newsletter (since 1994) and The Goan Forum and several Goan and Indian associations and forums and e-forums in Goa, India, Kuwait, The Middle East and worldwide.